Det ska fan vara litterär och intervju med Hjalmar Branting

Det ska fan vara litterär
Rubriken i min blogg den 30 maj var: Det ska fan vara EU-kritiker. En läsare uppfattade mittenordet (f-n) som en grov svordom och antog att det berodde på bristande ordförråd.

Förklaringen är naturligtvis är att rubriken är en travesti på ett berömt citat från August Blanches komedi ”Ett resande teatersällskap” från 1848, ett citat som i original löd: ”Det ska fan vara teaterdirektör”. Jag vågar hävda att varken August Blanche eller jag utmärks av ett torftigt ordförråd. Litterära citat pekar kanske snarare på motsatsen. Jag använder aldrig svordomar i mitt skrivande och absolut inte när jag skriver å Junilistans vägnar. Nån dj-a ordning får det vara i ett parti!


En intervju med riksdagsman Hjalmar Branting i Fäderneslandet år 1902
JFL Journalisten
HB Hjalmar Branting

JFL: Jag ber att få tacka riksdagsman Branting för att han ställer upp i denna intervju. Hr Branting har nu suttit som ensam socialdemokrat i två mandatperioder. En naturlig första fråga är: vad har hr Branting uträttat i riksdagen under dessa sex år?

HB: Jag har fäst riksdagens och därmed medborgarnas uppmärksamhet på vikten av att förbättra arbetarnas villkor och talat mot försök att lagstifta mot fackföreningsrörelsen. Och jag har pläderat för allmän och lika rösträtt i landet.

JFL: Men detta har väl knappast haft några effekter? Hr Branting har ju bara haft en röst. Det liberala samlingspartiet och de olika högergrupperna ha ju den faktiska makten i riksdagen och styr därmed indirekt riket.

HB: Som riksdagsman utövar man sitt inflytande inte bara genom att lyckas få en majoritet i riksdagen för konkreta beslut. Redan det faktum att jag har kommit in i riksdagen har påverkat övriga partier och fraktioner att ta hänsyn till de frågor jag nämnde, enär de känna att folkviljan är annorlunda än den politiska elitens och att detta kan komma att hota deras maktställning.

JFL: Men hr Branting kom ju in riksdagen genom en tillfällighet. Det var ju därför att liberalerna lät hr Branting väljas in på en liberal valsedel. Det är väl föga troligt att detta kommer att upprepas. Innebär inte detta att socialdemokraterna komma att hamna utanför riksdagen vid valet i år?

HB: Det ter sig sannolikt att väljarna, framför allt de som känna för arbetarfrågan, komma att inse att arbetarna måste bli representerade i riksdagen för att rikets styre skall kunna bevara sin legitimitet. Därför komma allt flera att rösta på socialdemokraterna.

JFL: Men är det inte sannolikt att väljarna, de som hava rösträtt, komma att betrakta en röst på socialdemokraterna som bortkastad, då det är de stora grupperna som tar alla beslut.

HB: Väljarna inse nog att det är rimligare och mera ansvarskännande att rösta för det de tror på än att rösta på partier och grupperingar som just nu har makten men som inte komma att handla i folkflertalets intresse.

JFL: Så hr Branting känner sig övertygad om att socialdemokraterna hava framtiden för sig, trots att de ännu inte kunnat värva röster för sin sak?

HB: Det är min fasta övertygelse att våra värderingar, folkflertalets, efter hand komma att få genomslag även i de allmänna valen och därmed leda till stora förändringar i det svenska samhället.


Och hur gick det?

Antal socialdemokrater i riksdagens andra kammare; totalt 230 ledamöter
1896 1
1899 1
1902 4
1903 13
1908 34
1911 64
1914 72
1921 110

Så kan det gå!
Nils Lundgren